På förfrågan från centrala DLF kommer här en liten "lägesrapport" om situationen för oss i Kalmar län efter en runda av Yrkesinspektionen.

Jag nämnde om denna inspektion vid det fackliga seminariet i DLF hösten 1998 och det refererades senare i Distriktsläkaren.

Sommaren 1998 gjorde Yrkesinspektionen en kartläggning av läkarnas arbetsmiljö i Kalmar län, både inom sluten- och öppenvård. Man presenterade därefter för landstingsledningen en lista på 7 punkter, där man hade krav på förbättringar i läkarnas arbetsmiljö. Fem av dessa krav var av den karaktären att de efter svar från landstingsledningen ansågs beaktade. Det gällde t ex krav på bättre handledning för utbildningsläkare, bättre möjlighet till kompetensutveckling, krav på chefsutveckling, möjlighet att påverka arbetet på kliniken.

De två återstående punkterna, där Yrkesinspektionen inte var nöjd med landstingsledningens försäkran om förestående åtgärder, gällde:

1. Att ta fram rutiner som säkerställer att arbetsledningen kontinuerligt uppmärksammar negativ stress och tecken på ohälsa. Man skulle också vidta erforderliga åtgärder så att läkares arbetsbelastning i möjligaste mån anpassas till den tid som står till förfogande för att förhindra att läkare utsätts för stress som kan leda till utbrändhet och psykisk ohälsa. Man hänvisade här till Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS 1996:6 "Internkontroll av arbetsmiljön" samt 2 kap 1§ i arbetsmiljölagen, AML.

2. Att ta fram handlingsprogram för läkare som anmäls enligt Lex Maria.

Vad beträffar punkt 2, var den lättare att hantera, mer konkret och här medverkade läkarföreningen med förslag för lämpligt handlingsprogram.

I sitt skriftliga svar till Yrkesinspektionen i april 1999 lämnar landstingsledningen ett svar på fråga 1, alltså om arbetsvolymen kontra resurser. Svaret är ganska långt men kontentan är som följer:

• Samtliga basenheter ska få i uppgift att i de partssammansatta råden gå igenom gällande rutiner avseende internkontroll och med speciell inriktning på hantering av psykosocial arbetsmiljö och stress.

• Utvecklingssamtal skall regelbundet genomföras, man kan där fånga upp tecken på ohälsa och stress.

• Arbetsgivaren har informerat berörda chefer om deras ansvar att tillse, att läkaren har en rimlig arbetsbörda i relation till arbetstiden.

• Varje basenhetschef har att inom sin budgetram bemanna kliniken på bästa sätt.

• Landstinget planerar en strukturell förändring av vårdorganisationen. Det förväntade resultatet är att länssjukvårdens volym skall minska och primärvårdens volym öka. Inom primärvården skall fler tjänster inrättas för att möta detta. (Vi har inte märkt av detta ännu!)

• Man ska diskutera bemanningen med de fackliga företrädarna sedan man infört ett nytt PA-system.

• Man ska söka bättra rekryteringen av läkare på befintliga tjänster.

Yrkesinspektionen nöjde sig med detta svar. Man anser att åtgärder vidtagits för att förbättra arbetsförhållandena för läkarna och minska riskerna för ohälsa och utbrändhet.

För att sätta press på arbetsgivarsidan har vi under året envist drivit frågan om klinikvisa bemanningsplaner. För att synliggöra för arbetsgivaren hur mycket övertid som arbetades sades avstegsavtalet från arbetstidslagen som reglerar övertid och veckovila upp våren 1999. Arbetsgivaren har tvingats begära in övertidslistor från de anställda läkarna och har fått ta hänsyn till veckovila bl a vid jourplanering. Enligt lagen ska man ju beredas 36 timmars sammanhängande vila per vecka eller 72 timmars sammanhängande varannan vecka. På vissa kliniker har detta vållat problem, arbetstagare kommer upp i övertidstaket på 200 timmar, därigenom synliggörs behovet av fler medarbetare.

Vid vår senaste kontakt med arbetsgivarsidan verkar nu vår envishet ge resultat. Man har börjat bemanningsdiskussion på varje basenhet. Inom lokala DLF har vi medverkat genom att beräkna hur många heltidstjänster som skulle behövas om man hävdar bemanningen 1/1500. Vi kom fram till att vi behövde ytterligare 51 tjänster, en ökning med 50%! Vi tog då hänsyn till att chefer behöver mindre listor för att hinna med sina administrativa uppdrag, vi tog även hänsyn till tidsbortfall för studierektorer, allmänläkarkonsulter etc.

Vi anser att läkarna trots alla turer haft viss nytta av Yrkesinspektionens inhopp. Vi har fått våra arbetsmiljöfrågor belysta. Återstår nu, hur vi bäst kan ta tillvara denna spelöppning vid våra fortsatta kontakter med arbetsgivarsidan!

Den som vill ha mer utförlig information om exakta formuleringar i skrivelser etc. får gärna vända sig till mig!