|
Den medicinska forskningens villkor Läkarförbundets centralstyrelse har antagit ett policyprogram för den medicinska forskningen med titeln "Den medicinska forskningens villkor". Sverige har hitintills hållit en tätplats internationellt inom världens medicinska forskning. De senaste åren har emellertid det statliga stödet till forskning relativt sett minskat. Det finns nu en oro inom forskarsamhälle och läkarkår att mark ska tappas. I policyprogrammet anser Läkarförbundet att följande målsättningar måste prioriteras:
I programmet berörs de ekonomiska villkoren och nuvarande och tänkbara finansieringskällor. Läkarförbundet anser att anställningsvillkoren under forskarutbildning och postdoktoral period måste förbättras vad gäller långsiktighet, trygghet och den ekonomiska ersättningen, så att dessa står i paritet med villkoren vid klinisk tjänstgöring I framtiden framhålls som önskvärt att industrins finansiering av forskningsprojekt ökar, men att detta sker genom att tydliga kontrakt upprättas vad gäller finansiering och anställningsvillkor. Samma kvalitetskontroll och publiceringskrav som för övriga avhandlingsarbeten bör gälla. Finansiären ska inte kunna förhindra publicering av forskningsresultatet av ekonomiska eller strategiska skäl. Ur ett genusperspektiv på forskning framhålls att kvinnliga forskare idag utgör en stor potential för den medicinska forskningen och borde ägnas större resurser, samt att därför positiv särbehandling av underrepresenterat kön ska tillämpas för att uppnå jämn könsfördelning vid anställning av professorer, lektorer, doktorander och forskarassistenter. Vad gäller forskningen inom primärvården påpekas att det är viktigt att särskilja begreppen forskning inom primärvård och forskning inom allmänmedicin. Det framhålls att forskningen inom allmänmedicin idag är mycket eftersatt. Det saknas tjänster och karriärmöjligheter för de allmänläkare som disputerat och vill fortsätta forska. Antalet professorer är idag väldigt lågt med tanke på att allmänmedicin har det största antalet specialister inom den svenska sjukvården och att hälften av alla läkarbesök sker inom allmänmedicin. Det behövs tillskapas medel för forskning inom allmänmedicin. Vidare påpekas i programmet att vare sig behov eller intresse för forskning saknas i primärvården men det som främst försvårar för forskning är möjligheten att avsätta tid. Läkarförbundet anser därför:
För att policyprogrammet ska få ett genomslag och inte bara bli en pappersprodukt bland alla andra har centralstyrelsen givit utbildningsdelegationen (UFO) i uppgift att skriva direktiv till en arbetsgrupp för implementering av programmet. UFO har utsett Bernhard Grewin (ordförande), Nils Sjöstrand, Thomas Zilling och Ulrika Smedh att ingå i gruppen samt ytterligare fyra ledamöter från läkarföreningarna i Uppsala, Göteborg , Västerbotten och Östergötland. Minst två av dessa skall vara kvinnor. Ingen plats är särskilt vikt för allmänläkare. DLF anser därför att det är viktigt för lokalavdelningarna att bevaka att läkarföreningarnas representant antingen är allmänläkare eller under arbetets gång inhämtar synpunkter från representant för allmänmedicin. Forskningen i allmänmedicin måste utökas kraftigt och stå i paritet till den mängd patienter och det skiftande sjukdomspanorama vi möter i vår vardag och som i flertalet fall endast förekommer där. Det är vi skyldiga våra patienter. Det är troligen också ett överlevnadsvillkor för specialiteten. Britt Sjölin-Israelsson |