I nummer 7/98 av Distriktsläkaren efterlyste dr
Broneus erfarenheter av övergången från pappers- till datajournal. Effektivitetsstudie Bakgrund Porsö vårdcentral betjänar ett relativt homogent, ca 20 år gammalt, bostadsområde i norra Luleå, med ca 5 000 invånare, mest unga människor mellan 15 och 25 år gamla. Andelen icke svenska medborgare är Norrbottens högsta. Vårdcentralen byggdes 1976, och togs åter i bruk januari 1985 efter en lång stängningsperiod. Sedan dess har den fungerat med två ordinarie distriktsläkartjänster, varav en är besatt av dr SR sedan 1985, arbetsgrad 75% och den andra av dr ALZ sedan 1991, arbetsgrad 100%. Därutöver har ett flertal vikarierande läkare arbetat på längre eller kortare vikariat fram till hösten 1996 då de ersatts av en tredje distriktsläkare. Verksamheten har bedrivits i stort sett enligt samma principer sedan 1985, några större organisatoriska förändringar har inte gjorts. Orsaken till detta har huvudsakligen varit en flexibel anpassning till varierande krav, och att både personal och befolkning i stort gett uttryck för tillfredsställelse med organisation, tillgänglighet och utnyttjande av resurserna. Under perioden november 1995 till mars 1996 genomfördes datorisering av vårdcentralen i två steg. Efter sedvanlig utbildning i landstingets regi datoriserade vi först bokningsrutiner, kassarutiner och schemaläggning november 1995. Efter en inkörningsperiod på 4 månader tog vi steg två och datoriserade journalsystemet i mars 1996 enligt NLLs princip med VAS. Gradvis arbetade vi in datajournal och har från hösten huvudsakligen ersatt pappersjournalerna som nu endast vid behov hämtas från arkivet. Labdatorisering har också genomförts och ger snabbare kontakt med centrallab i Boden, dit lab som ej kan genomföras på VC skickas. Ordinarie distriktsläkare ALZ och SR har enligt vår bedömning fortsatt med verksamheten enligt samma linje som innan datoriseringen. Någon medveten förändring av patienturval, medicinsk bedömning, behandling eller service- eller omhändertagandenivå har vi inte planerat eller tyckt oss se – förutom den snabbare lab- och pappershantering som datoriseringen möjliggjort. Uppgift Utnyttja tillfället där en begränsad vårdenhet med intränad personal genomför en stor organisationsförändring utan att medvetet göra övriga förändringar till att bedöma om effektiviseringsvinst eller -förlust uppstår. Kort sagt ger datoriseringen förväntade vinster i form av enklare eller snabbare hantering. Metod Alla mottagningsbesök som registrerats hos läkare på VC från och med ett år innan första datoriseringssteget till och med ett år efter sista datoriseringssteget har räknats samtidigt som mängden läkartimmar som ägnats åt patientarbete i form av direkt patientarbete, journalföring, telefontid, samverkan med mottagnings- och distriktssköterskor kring enskilda patientärenden och avrundningstiden efter sista patienten fram till mottagningstidens slut, har räknats. Rent administrativ tid, ledningsgruppstid, vidareutbildning, gruppvis samverkan med sjukgymnast, försäkringskassa, psykiatri m fl, skolhälsovård, BVC, MVC och liknande, har inte medräknats i mottagningstimmarna som katalogiserats för dels ALZ, SR och ÖVR LÄK.
Resultat I tabellen här intill sammanfattas de olika perioderna för dels ALZ + SR, dels för ÖVR LÄK. Då ALZ och SR samverkar nära och täcker för varandra, blir summan intressantare än de enskilda läkarnas siffror. Gruppen ÖVR LÄK är för varierande under tiden för att tillåta analys. Perioden 1, nov 94–95 är året innan steg 1 av datoriseringen dvs administrativ data. Perioden 2, nov 95–96 är året efter administrativ data Perioden 3, mars 95–96 är året före steg 2 av datorisering – datajournal. Perioden 4, mars 96–97 är året efter datajournal Perioden 5, nov 94–mars 95 är vintermånaderna året före datorisering. Perioden 6, mars 95–nov 95 är sommarmånaderna året före datorisering. Perioden 7, nov 95–mars 96 är vinter efter administrativ data men före journal. Perioden 8, mars 96–nov 96 är sommar efter fullständig datorisering. Perioden 9, nov 96–mars 97 är vinter efter fullständig datorisering. OBS 1! Vintermånaderna är mera arbetsintensiva bl a beroende på en stor andel studenter som lämnar området på sommaren. OBS 2! Period 9 börjar 8 månader efter införandet av datajournal, varför ev. "barnsjukdomar" bör vara utrotade då. OBS 3! Gruppen ÖVR LÄK varierar mellan åren och är naturligtvis en felkälla som bör beaktas. Hur detta slår är emellertid svårtolkat och kan diskuteras. Som framgår av tabell sjunker antalet behandlade patienter per arbetad tid kraftigt i samband med införande av datoriserade schema- och mottagningsrutiner på årsbasis från 2,22 till 1,93. Vid övergång till datajournal sjunker antalet behandlade patienter per tid ytterligare. Lättast ses detta vid jämförelse mellan perioderna 5, 7 och 9 som jämför samma årstid året före datorisering, året efter administrativ data men före datajournal och året efter införande av helt datasystem som varit i funktion i åtta månader vid ingången av period 9. Siffrorna 2,31 2,07 och 1,96 respektive. Diskussion Resultatet av genomförd undersökning talar mot att datorisering av journal och rutiner skulle medföra effektiviseringsvinster i form av snabbare patientarbete på en välfungerande distriktsläkarmottagning. Måhända finns det andra ekonomiska vinster att hämta men detta återstår att visa och kvantifiera. För datorisering kan tänkas tala att distriktsläkares arbetsmiljö ofta beskrivits som för stressig och belastande. Om så önskas kan datorisering kanske fungera som en broms som hindrar för snabbt och effektivt arbete. Sam Runeberg |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
