Nytt från styrelsen

Nationellt familjeläkarsystem (NFS)
Representanter för PROTOS-gruppen har träffat fyra representanter för Centerpartiet. Mötet var mycket givande och gruppen kunde presentera förslaget till NFS till fullo. Den efterföljande diskussionen berörde viktiga frågor som nationell reglering, fri etablering, ersättningsformer, läkaråtagande kontra primärvårdsåtagande och inte minst de goda möjligheterna till teamarbete inom NFS. Allmänläkarnas deltagande och engagemang i äldrevården och möjligheterna till forskning och utveckling i primärvården uppskattades i särskilt hög grad.

PROTOS-gruppen fortsätter kontakterna med riksdagspartierna. Ett antal viktiga kontaktpersoner är identifierade.

Därefter planeras kontakt med Landstingsförbundets sjukvårdsberedning.

Kontakter mellan DLFs faddrar och deras lokalavdelningar fortgår. Flera lokalavdelningar har fått diskutera PROTOS vid lokala möten och ett exemplar av den tryckta upplagan av NFS utsändes till samtliga medlemmar tillsammans med julnumret av tidningen Distriktsläkaren. Sannolikt kommer NFS att diskuteras ute i landet vid lokalavdelningarnas kommande årsmöten under förvåren. Att alla medlemmar har tillgång till ett eget dokument är då viktigt.

Sjukvårdspolitiska gruppen
Läkarförbundets centralstyrelses (CS) sjukvårdspolitiska grupp befinner sig i slutskedet av arbetet med förbundets framtida syn på finansiering, styrning och struktur av svensk sjukvård. DLFs ordförande som representant har uppdraget att färdigställa mycket viktiga delar i policydokumentet.

Förslaget kommer under förvåren att sändas på remiss till delföreningarna.

Arbetsmiljö
Regelbundet inkommer till DLFs styrelse pressklipp och referat om nedskärningar, besparingar och om­struktureringar i primärvården. Så gott som undantagslöst saknas fortfarande lagstadgade konsekvensanalyser beträffande effekterna på arbetsmiljön. Särskilt inom landstingsvärlden följs i många fall inte arbetsmiljölagstiftningens krav på analyser av arbetsmiljön i samband med planerade ändringar i verksamheten. Nedskärningar och besparingar påverkar i regel arbetsmiljön negativt.

Mycket glädjande är dock att alltfler skyddsombud som är läkare agerar och använder sina befogenheter på ett utomordentligt bra sätt. På flera håll har Arbetsmiljöinspektionen via skyddsombuden varslats om att verksamhetsförändringar vid primärvårdsenheter planeras eller genomförs utan konsekvensanalyser beträffande arbetsmiljön.

Strax före jul fick exempelvis Skåne läns landsting ett vitesföreläggande efter kraftfullt agerande från skyddsombuden.

I sammanhanget kan nämnas att Arbetslivsinstitutet nyligen har genomfört en undersökning inom den offentliga sektorn varvid framkommit att oro för förändringar i verksamheten är den enskilda faktor som har tydligast samband med hög andel långtidssjukskrivna.

Vidare är det viktigt att komma ihåg att politikerna är ansvariga för beslut som påverkar arbetsmiljön i politiskt styrda verksamheter. Det går inte att delegera arbetsmiljöansvaret utan därtill hörande möjligheter att åstadkomma en tillfredsställande arbetsmiljö. Det vardagliga arbetsmiljöarbetet sker dock på delegation, men det är de politiska nämnderna och fullmäktige som har det yttersta arbetsmiljöansvaret och ska tillse att tillräckliga medel avsätts.

Det är således mycket viktigt att hela tiden följa upp allmänläkarnas situation ute i landet. Våra lokalavdelningar behövs mer än någonsin för att samla upp fakta från verksamheten och föra dem vidare till skyddsombud och lokala läkarföreningar.

Förhandlingsfrågor
Arbetstidspropositionen förväntas i mars 2004 och signalerna har varit att man fullt ut skall beakta de EU-domar som finns.

Eventuellt håller dock departementet på att utreda möjligheten till undantag för vissa branscher i den kommande arbetstidslagstiftningen.

Utbildningsfrågor
IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige) har sin kurskatalog på nätet och utbildningarna kan kvalitetsgranskas. IPULS har nu också ansvaret för SK-kurserna. Dessa annonseras endast på hemsidan.

Fammi (Familjemedicinska institutet) arbetar med ett förslag till nationell struktur för kompetensutveckling i primärvården. DLF kommer att träffa en representant för Fammi för en dialog om förslaget.

Handlingsprogrammet Medicinsk forskning utanför universitetssjukhusen kan förhoppningsvis få en stor spridning med lokalavdelningarnas och lokalföreningarnas hjälp. Rapporten bör inte bara skickas ut utan även överlämnas personligen så att möjlighet till diskussion skapas. Lokala FoU-kommittéer kan exempelvis inbjudas. Programmet kommer säkerligen att få betydelse för den patientnära forskningen i primärvården.

Läkemedel
Det är uppenbart att det legala skyddet kring förskrivarkoder är mycket svagt. Den statistik som kan tas fram är offentlig handling. Det är oklart vad koderna på sikt kommer att användas till. Allmänläkarna är den grupp som är mest registrerad, med tanke på primärvårdens höga andel datoriserade journaler.

Kerstin Ermebrant