Nytt
Från styrelsen

I samband med remissomgången för förslaget om nationellt familjeläkarsystem har många lokalavdelningar hört av sig med önskemål om deltagande av fadder eller annan central styrelsemedlem vid lokala möten, till vilka även representanter för Svensk förening för allmän medicin, Sveriges yngre läkares förening och Svenska privatläkarföreningen inbjudits. Detta är en mycket glädjande utveckling, vilken visar att det pågår en kraftsamling för allmänmedicin ute i landet – helt i enlighet med intentionerna i uppdraget från fullmäktige.

Nationella handlingsplanen

Läkarförbundet har under året i sin arbetsgrupp PRIMUS under ledning av Carl-Eric Thors från DLF gjort en egen granskning av hur statsmakterna, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och landstingen arbetar med genomförandet av nationella handlingsplanens intentioner. Rapporten är nu officiell och avses vara en komplettering till bland annat Socialstyrelsens granskning av hur arbetet fortskrider ute i landet.

PRIMUS har systematiskt gått igenom huruvida landstingen i de lokala planerna bundit upp sig med mål och medel för att stärka läkartäthet och tillgänglighet i primärvården. En analys har även gjorts av landstingens planerade resurstillskott till primärvården.

Mätbara mål för tillgängligheten i primärvården saknas i nästan samtliga planer.

Ett fåtal landsting har bundit upp sig för planerade konkreta åtgärder för att öka läkartätheten i primärvården.

Inom områden som arbetsmiljö och rekrytering borde samtliga landsting haft förslag till åtgärder. Sju av tjugoen landsting har inte uttryckt någon ambition beträffande arbetsmiljön. Ett landsting har ställt upp mål för arbetsmiljöarbetet, men inget landsting har preciserat åtgärder.

Läkarrekrytering tas upp i många lokala handlingsplaner i allmänna ordalag, två landsting har angett mål, men inget landsting har preciserat åtgärder. Landstingen förfogar över inrättandet av ST-block, varvid konkreta åtgärder borde tagits upp av alla.

Inget landsting har heller angett planerade årgärder för att förbättra löne- och anställningsvillkor eller fortbildning och forskning.

Ingenting tyder enligt PRIMUS’ studie på att landstingen låtit sina egna budgetprocesser påverkas av de ökade statsbidragen när det gäller resursfördelning till primärvården. Primärvården ser ut att ligga kvar på omkring tjugo procent av den totala sjukvårdsbudgeten under hela planperioden.

En fråga som diskuterats på senare tid har varit att en annan läkare efter åtta veckors sjukskrivning av en patient skall pröva den av den behandlande läkaren först ställda diagnosen. Regeringen har övervägt att fatta ett sådant beslut. DLF har avvisat second opinion vid sjukskrivning och istället drivit att det skall vara ett obligatoriskt rehabiliteringsmöte tillsammans med representant för företagshälsovård och arbetsgivare efter sex veckor i vissa fall.

DLF med representant deltog i en workshop i frågan i december, arrangerad av Riksförsäkringsverket. Deltagarna var överens om att det i vissa fall finns behov av en fördjupad bedömning efter maximalt sex veckor, men detta är inte frågan om en second opinion. Det många läkare idag anser vara ett huvudproblem vid sjukskrivningar, är svårigheten att få till stånd en konkret samverkan kring en sjukskriven patient.

Ohälsoutredare Kenth Pettersson offentliggjorde vid samma tid sin utredning och sitt förslag, där han avvisade överprövning av sjukskrivning av annan läkare till förmån för ett obligatoriskt avstämningsmöte efter exempelvis fyrtio dagar. Då kan patientens arbetsförmåga bedömas och lämpliga förändringar i arbetssituationen diskuteras i närvaro av behandlande läkare, patient, arbetsgivare och specifik kompetens som exempelvis företagshälsovård.

Förslaget om second opinion synes därmed avvecklat.

Arbetslivsgruppen ALG har tagit del av "Rapport om cancerförekomst bland svenska läkare" från Yrkesmedicinska enheten på Karolinska sjukhuset. Det finns ej för läkaryrket specifikt ökad förekomst av cancer utan cancerförekomsten är för både män och kvinnor nära den förväntade.

Arbetslivsgruppen har därefter beställt en redovisning av förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar bland läkare från Arbets- och miljömedicinska enheten vid Karolinska sjukhuset.

De tidigare Arbetslivskurserna har varit mycket uppskattade av deltagarna, men den planerade kursen i november 2002 fick ställas in på grund av sena avbokningar.

Om ytterligare kurser kommer att erbjudas blir det med ett annat koncept.

En enkät inom projektet "Ett hållbart arbetsliv i landsting och kommuner" visar att ohälsan bland läkarna stigit med 7–12% och att arbetsbelastningen har ökat.

Arbetsmiljöinspektionen kommer att genomföra regionala seminarier tillsammans med arbetsmarknadens parter. Läkarförbundet/SACO kommer bland andra att företrädas av DLFs styrelseledamot Daga Byfors.

DLF har med styrelserepresentant deltagit i två hearings i läkemedelsfrågor – den ena inför läkemedelsreformen och den andra när reformen varit igång knappt två månader. Positivt för läkarna har varit att landstingen skött utdelningen av koder till alla väl – även till pensionerade läkare och dem utan fast arbetsplats. Lägre priser, mer uppmärksamhet från allmänheten, mer diskussion i läkarkåren om läkemedel har ävenledes varit positivt. Mindre bra har varit bristande information till läkarna och eftersläpande produktion av de nya receptblanketterna. Läkemedelskostnaderna stiger fortfarande markant och reformen löser inte detta. Sannolikt försvinner tio till tjugo miljarder årligen på grund av bristen på följsamhet hos patienterna till läkemedlen. Mer tid för patient–läkarmötet förutses kunna förbättra detta.

Kerstin Ermebrant