Aktuellt från UEMO

En av de viktigaste frågorna just nu handlar om den allmänmedicinska specialitetens erkännande och vad som skall vara minimikraven för vår specialitet. Det har varit fortsatt livlig diskussion kring EU-kommissionens förslag till ny reglering av erkännande av yrkeskvalifikationer. Vid mötet våren 2002 antogs ett förslag med innebörden att UEMO skall arbeta för att familjemedicin/general practice skall vara en specialitet jämförbar med andra specialiteter och därmed finnas med i den del av direktivet där övriga specialitetsbeskrivningarna finns. Idag finns familjemedicin/motsvarande med som specialitet men används bara i vissa länder. Det som är unikt för oss allmänläkare är att det finns en separat reglering i direktivet kring general practice med krav på två års tjänstgöring efter läkarexamen för att erhålla status som general practitioner (GP) – från år 2006 tre års tjänstgöring. Vid höstens möte fick det svenska presidentskapet ytterligare stöd för att fortsätta arbetet med att få ett enhetligt specialitetsbegrepp för familjemedicin i Europa. För att lyckas måste frågan kring särregleringen av GP lösas och en framkomlig väg kan vara att under en övergångstid få in GP som specialitet tillsammans med beskrivningen av specialiteten familjemedicin. T.ex. kan inte England, som enbart har GP, acceptera att man från en dag till en annan befinner sig i en situation där alla GP betraktas som icke specialister. GPs i bland annat Italien, Spanien och Portugal har inget emot specialiststatus, men vill ogärna se ytterligare krav på tjänstgöringstid och krav på innehåll för att erhålla specialistkompetens. Bakom detta ligger delvis ekonomiska realiteter. Nya krav innebär att det tar längre tid innan man kan etablera egen praktik och därmed komma in i respektive lands socialförsäkringssystem.

Under mötet kunde delegaterna dock enhälligt ställa sig bakom att UEMOs långsiktiga arbete också skall sträva mot ett krav på fem års tjänstgöring för att erhålla specialistkompetens i familjemedicin/general practice och att det på sikt också skall finnas krav på tjänstgöringens kvalitet och innehåll. Det svenska ordförandeskapet kommer att förse delegationerna med ett dokument där ovanstående krav framgår och som kan användas för lobbying på nationell nivå. Det är av yttersta vikt att påtryckningsarbetet sker på nationell nivå eftersom det är där som det i många länder antas vara svårast att få igenom UEMOs synpunkter. I och med veto-rätten inom EU måste alla tveksamma länder påverkas att ställa sig bakom UEMOs ställningstaganden om vi skall nå målet med en klart definierad specialitet i familjemedicin.

Det är stora problem med ekonomin i UEMO och en hel del länder ligger efter med medlemsavgifterna. Dessutom sviktar inkomsterna från en del andra externa betalare. Sammantaget kan det under de närmaste åren uppstå svårigheter att driva UEMO verksamhet i den omfattning som krävs för att få gehör för de ställningstaganden som organisationen gjort. I enlighet med en hårdnande attityd inom UEMO mot länder som inte betalar sina avgifter, uteslöts vid höstmötet 2002 Frankrike och Polen från vidare UEMO-samarbete. Fler länder står på tur att uteslutas och i slutänden kan UEMO komma att försvagas om antalet medlemsländer sjunker. I flera omgångar har det förts samtal om ett nytt sätt att beräkna medlemsavgifter utan att man lyckats nå enighet. Ambitionen har varit att komma till beslut under år 2002, men så blev inte fallet.

Det svenska ordförandeskapet indikerade redan innan det valdes att man ville verka för att UEMO ska etablera sig och ha en permanent bas i Bryssel. Denna syn delades av UEMO-delegaterna när Sverige sedan valdes till ordförandeland. I enlighet med detta synsätt har ordförandeskapet sonderat läget och föreslagit en lösning som innebär att UEMO får kontor och viss kansliresurs i samarbete med UEMS (en europisk motsvarighet till Läkaresällskapet). Detta skulle ge närvaro i Bryssel och stärka samarbetet med andra läkarorganisationer till utan allt för stora kostnader. Dessutom skulle UEMO slippa vara bunden av en extern lobbyist och kostnaden för detta. Förslaget fick inte tillräcklig majoritet vid höstmötet men svenska ordförandeskapet fick mandat att fortsätta samtalen för att hitta en lösning.

Sven-Axel Andersson
Sekr DLF