Efter sommarens artiklar om anmälda läkare kan det vara svårt att se hur förtroendet för media kan återupprättas. Självklart har det rubbats. Men den svåraste följden är kanske den oro som kan komma att skada patient-läkarrelationen. Konsekvenserna blir stora när medierna måste nå största möjliga uppmärksamhet för att tidningen ska få läsare, TV-programmet få tittare och den s.k. kvällspressen få lösnummer-köpare.

Redan i det normala läget ser många läkare kontakterna med journalister som riskfyllda. En hörnsten som läkarna värnar om är sekretessen i patient-läkarrelationen. Sekretessen hindrar läkarna från att uttala sig och försvara sig mot osakliga eller förenklade fallbeskrivningar. Inför hotbilden om att det bara blir fel i den mediala återgivningen avstår läkare från att ha egna kontakter med journalister. Följden kan då bli att det inte heller kommer fram några – för läkarkåren och för patienterna – positiva reportage eller artiklar om allt det professionella kunnandet som läkarkåren besitter.
Ofta hörs klagomål från läkare om att journalister bara ägnar sig åt spekulationer och kommer med påståenden som både brister i i kunskap och relevans. Men för att råda bot på detta har läkarna också ett ansvar för att journalisten ska få tillgång till relevant, korrekt och sakkunnig information. Men för att relationerna ska baseras på tillit är det bra att bygga kontaktnät i lägen där läkaren har positiva nyheter att förmedla. Missa därför inte chansen till att ha öppna och aktiva journalistkontakter även om Du inte har något akut eller dramatiskt att berätta.

Ömsesidig respekt
Ett bra möte mellan läkare och journalist handlar om goda relationer med tillit och ömsesidig respekt för varandras roller. När Du blir kontaktad är det bra om Du känner till att journalisten kontaktar Dig därför att han/hon har en professionell roll som nyhetsbevakare för tidningens, radions eller TVs räkning. Inte p.g.a. någon personlig nyfikenhet! Journalisten har uppdraget att bevaka och granska vad som händer i samhället och sen förmedla detta vidare genom sin egen vinkling till läsaren, lyssnaren eller tittaren. Journalisten ska bidra med att tolka så att t.ex. läsaren förstår och kan identifiera sig med nyheten.
Läkaren gör klokt i att se journalisten som en förmedlare för att nå patienter, anhöriga eller kanske politiker. Med ett sådant synsätt blir det också mer angeläget för läkaren att prioritera journalistkontakter.

Medge det uppenbara!
En svår del i läkarens arbete är när något går snett i samband med behandlingen av en patient. Det kan leda till att läkaren gör en lex Maria-anmälan eller att patienten anmäler läkaren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Inte sällan leder detta även till att medierna uppmärksammar och att journalister kontaktar de berörda parterna för att få stoff till olika tidningsartiklar eller t.ex. lokalradioinslag. 
Om något går snett är det bra att läkaren har en medial beredskap. Att ha förberett sig på vad Du kan göra om det värsta som kan hända faktiskt inträffar. Upprätta en handlingsplan med en strategi för hur, när och vad journalisten bör få veta. I den professionella läkarrollen ingår att undvika ryktesspridning och desinformation. Vänta därför inte tills någon annan part har berättat sin version av det inträffade utan ge själv alltid förstahandsinformationen. Med en bra kunskap om hur media arbetar är det ofta förutsägbart vilka frågor som får journalisternas uppmärksamhet. Tänk bara på att Du har patientens tillstånd att yttra Dig. Träd därför fram och ta ansvar, ge fakta och bakgrundsinformation; medge det uppenbara!
Kunskap om hur Du kan agera kan då vara skillnaden mellan att lyckas eller misslyckas i Dina mediakontakter. När det uppstår akuta situationer med informationsbehov finns det oftast ingen tid över till funderingar kring hur man kan hantera media på bästa sätt. Det gäller helt enkelt att vara förberedd med att ha denna kunskap i bagaget om en svår situation skulle uppstå.

Att tänka på
Tänk på före intervjun:
– Klargör Dina villkor för intervjun.
– Ta reda på syftet – är det fakta, åsikter eller bakgrund journalisten vill ha?
– Tänk igenom svaret på den värsta frågan som Du kan få!
– Bestäm Dig för vilket budskap som Du vill framföra och håll Dig till det.
– Prioritera journalistkontakter och var tillgänglig.

Tänk på under intervjun:
– Vem talar Du till? Tidningsläsaren eller radiolyssnaren!
– Vad vill Du ha sagt? Budskapet!
– Lyssna noga på frågorna innan Du svarar. Se upp för ledande frågor. Låt Dig inte provoceras.
– Ta initiativet och behåll det!
– Upprepa Ditt budskap – samma budskap till olika målgrupper.
– Tala engagerat och relevant.
– Säg det viktigaste först.
– Säg det kort, rakt, enkelt och tydligt.
– Låt Dig inte provoceras.
– Var konkret – ge exempel och bakgrundsmaterial.

Tänk efter före!

Tänk på efter intervjun:
– Kolla citat och rätta ev. sakfel i de egna citaten.
– Kolla fakta/sakinnehåll. (D.v.s. om Du och journalisten har kommit överens om detta.)

Behåll kontakten med de journalister som Du får förtroende för. Var försiktig med journalister som inte respekterar en överenskommelse!

Tänk på om det blir fel:
– Ring Läkarförbundets informationsavdelning.
– Påtala felet för journalisten och ersätt med korrekt information.
– Begör rättelse eller dementi omgående vid allvarliga sakfel!
– Skriv ett genmäle, d.v.s. gå i svaromål mot det som framförts i artikeln.
– Anmäl till PO – Allmänhetens pressombudsman – gäller press.
– Anmäl till Radionämnden – gäller etermedia.

Elisabeth Frostell
Informationschef Sveriges läkarförbund 
elisabeth.frostell@slf.se