Läkarförbundet har nu två år i rad haft en monter vid Läkarstämman. Första gången var 1999 i Stockholm med ett mycket lyckat resultat, varför man vågade sig på samma sak år 2000, denna gång i Göteborg. 

Konceptet i Göteborg var samma som i Stockholm. Montern var uppbyggd som ett stort torg med några små bodar placerade i torgets hörn och med en mycket populär kaffe- och bullservering efter ena långsidan. I torgets sydöstra hörn höll Överläkarna till och i dess sydvästra var det livlig aktivitet hos Yngreläkarna. Privatläkarna, Företagsläkarna och Distriktsläkarna delade på det nordvästra hörnet medan Salus höll till i nordöstra hörnet. Mitt på torget, där man vanligtvis brukar finna en kunglig staty eller springbrunn, hade förbundets webbkung Björn Bragee placerat sig med sitt skötebarn Ronden. Vid själva torgentrén hade förbundet sin informationsdisk och önskade välkommen. En liten scen fanns också, där torgflanörerna under stämmans tre dagar kunde höra korta seminarier över skilda ämnen. Mest uppskattat var nog Eva Nilsson Bågenholms och Ulf Swansteins diskussion över ämnet ”Måste man prata lön?” Eva gav sig ut bland flanörerna och ställde frågan om i vilken utsträckning det hade förekommit lönesamtal. Svaren var lite svävande och detta är säkert ett område som kan förbättras. Ordförande och vice ordförande i sjukvårdsstyrelsen för Västra Götaland talade om primärvården ur ett västsvenskt perspektiv, och visst låter det vackert när politiker presenterar sina visioner, men många av oss är luttrade och fann väl mer substans i kaffet och bullen.

För boden med kaffe och nybakade bullar var definitivt torgets populäraste tillhåll. Stundtals sträckte sig kön runt hela torget för att komma i åtnjutande av nybakade bullar, som studenter från medicinska fakulteten bakade i sitt anletes svett. Doften av nygräddade bullar spred sig över stora delar av utställningshallen och lockade inte bara läkare. Den observante betraktaren kunde känna igen en och annan sjuksköterska och till och med någon sjukvårdsadministratör i kön till gratisbullarna.

Läkartorget har visat sig vara en lyckad satsning och har säkert kommit för att stanna. Som alla torg utgör det en samlingsplats, där man träffar nya och gamla vänner och har möjlighet att utväxla tankar och reflexioner. Torget är den plats på Läkarstämman där man känner sig hemma och får möjlighet att koppla av från den i övrigt pulserande utställningsmiljön som kännetecknas av allt från senast hightech till Sköna Plagg i Varberg. Till allas glädje vann Läkartorget även i år pris som ”Bästa Monter”.

Inför kommande år bör man ändå se över inslaget med miniseminarier. I första hand tycker jag att Torget skall vara en mötesplats och intresset för seminarierna uppfattade jag som rätt lågt. Jag fick en känsla av att talaren på scenen många gånger talade för döva öron, vilket hon/han faktiskt också gjorde eftersom ljudet dränktes i sorlet från torgflanörerna. Skall inslaget vara kvar krävs en bättre teknisk lösning.

Sedan är det inte alla som dricker kaffe. Inför nästa år vore det bra med ett vanligt ”vattenhål” – det var vanligt förekommande på torg förr i tiden.

Sten Stenberg