Vi har sett hur antalet distriktsläkare minskar på olika platser i Sverige. Rekryteringen är besvärlig. Antalet deltidsarbetande distriktsläkare ökar samtidigt som antalet långtidssjuk­skrivningar ökar – inte minst bland kvinnliga distriktsläkare.

Representanter för DLFs styrelse, Läkarförbundets förhandlingsavdelning och Landstingsförbundet har bildat en grupp för att diskutera distriktsläkarnas arbetsmiljö. Gruppen kom till i samband med att avtalet slöts 1998. Avtalet löper ut 2001-03-31 och gruppen hade sitt sista möte i december. 

Här följer en kort sammanfattning vad gäller utveckling av distriktsläkarnas sjukskrivning och tjänstledigheter.

Vid sammanträdet informerade vi från DLFs sida om resultatet av Läkarförbundets arbetsmiljöenkät (se Distriktsläkaren 7/00). Enkäten visar att Sveriges distriktsläkare har alltför lite inflytande över sin vardag, över verksamhetens mål samt arbetar under orimlig tidspress. Vår uppfattning är att man från arbetsgivarhåll förstår att arbetsmiljön är den absolut viktigaste frågan för Sveriges allmänläkare idag. Det är inte bara en fråga om att rekrytera allmänläkare från andra delar av Europa utan också att se till att den kompetenta distriktsläkarkår som finns i Sverige idag fortsätter att arbeta på heltid som distriktsläkare och helst ända fram till 65 års ålder utan att bli sjuka av pressen på jobbet.

Arbetsmiljön måste bli så bra att specialiteten kan locka de yngre läkarna till distriktsläkarbanan. 

Vid mötet presenterades statistik över antalet distriktsläkare och hur många som arbetar deltid. Siffror över antalet sjukskrivna (mer än 30 dagars sjukskrivning) distriktsläkare presenterades också. Se nedan.

Mellan 1998 och 1999 ökade antalet anställda distriktsläkare endast med 9 (nio!) personer. Antalet distriktsläkare som arbetar deltid har ökat mellan 1998 och 1999. Sjukskrivningsfrekvensen har ökat vilket gör att antalet årsarbeten av distriktsläkare har sjunkit. 20 % av de manliga distriktsläkarna och nära 50 % av de kvinnliga arbetade deltid 1999. Studier har visat att det ofta beror på hög arbetsbelastning och att man inte orkar arbeta heltid. 

Styrelsens uppfattning, som också framförts till Landstingsförbundet är att uppdraget måste anpassas till bemanningen som finns på vårdcentralen.
Då det gäller sjukskrivningsfrekvensen har den ökat bland svenska läkare, men i synnerhet för svenska distriktsläkare. Den statistik som rapporteras här är långtidssjukskrivning definierad som sjukrivning mer än 30 dagar. Se nedan:
1999 var 3,9 % (1998: 2,3 %) av manliga distriktsläkare sjukskrivna mot 1,2 % av andra manliga specialistläkare. För kvinnliga distriktsläkare var siffran ännu högre, 6,7 % (1998: 6,1 %) mot 4,4 % för andra kvinnliga specialistläkare. 
Sammanfattningsvis har antalet distriktsläkare knappast ökat i antal samtidigt som andelen sjukskrivna samt deltidsarbetande ökat. Andelen årsarbeten av distriktsläkare har sjunkit mellan 1998 och 1999. 

Styrelsens representanter påpekade att här finns det en mycket viktig rekryteringskälla. Skapa en sådan arbetsmiljö att alla som vill och orkar arbetar heltid fram till 65 års ålder utan att bli sjuka av stressen på jobbet. 
Gruppen upplöstes i sin nuvarande form och det är styrelsens uppfattning att arbetsgivaren har förståelse för vår dåliga arbetsmiljö och att man avser sprida detta i sin organisation. Det viktiga är att uppdraget blir anpassat efter bemanningen som finns på vårdcentralen. 

Benny Ståhlberg
Sekreterare i DLF