Tre tjocka böcker har blivit en enda CD som kommer att skickas ut gratis till alla läkare med början under första kvartalet år 2000.

– Detta nya program kommer att spara mycket tid åt läkarna, säger Olle Lundblad, VD på IT Media, dotterbolag till Mediahuset som bland annat ger ut Läkarmatrikeln. Programmet är lätt att förstå och att finna den korrekta koden för en viss diagnos är uppenbart enkelt.

ICDplus ger en total överblick eftersom alla koder ligger samlade i ett och samma program. Därmed förenklas läkarens kodningsarbete och underlaget för patientstatistik blir mer tillförlitligt. Sökning av diagnoskoder, orsakskoder, morfologikoder, operationskoder, åtgärdskoder och anestesikoder kan göras med stöd av förvalsmenyer eller fritextsökning.

– Vi tycker det är viktigt att varje läkare har tillgång till detta arbetsbesparande redskap, fortsätter Olle Lundblad. Programmet kostar egentligen 30 000 kronor, men i linje med vår övriga publikationsverksamhet, som t ex Läkarmatrikeln, har vi valt att annonsfinansiera det. Det betyder att varje läkare kommer att få programmet gratis.

Redan år 1763 gav Carl von Linné ut en bok, (Sjukdomsgrupperna), där han systematiserat 325 olika sjukdomar och symtom.

Hundra år senare delade engelsmannen och statistikern William Farr in dödsorsakerna i fem stora grupper. Denna indelning består i princip fortfarande efter ett antal revisioner.

År 1948 gjorde det då nybildade WHO en revision av ICD vilket innebar att den även skulle omfatta sjukdomar som normalt inte leder till döden. Klassifikationen blev då lämpad även för sjukhusbruk.

WHO´s medlemsländer har kommit överens om att använda ICD för rapportering av sjukdomar och dödsorsaker. På så vis kan internationell statistik över sjukdomar och dödsorsaker jämföras.

Genom klassifikationen kan man beskriva dödsorsaksmönstret och sjukdomspanoramat i en befolkning och bedriva epidemiologisk forskning. I Sverige används den för patientstatistik i öppen och sluten vård och i regionala och centrala register. Den är bland annat grunden för registrering av dödsorsaker hos Statistiska Centralbyrån, den används inom sjukförsäkringen, för statistik över arbetsskador, för registrering av sjukdomar inom företagshälsovården, inom försvaret och i en rad olika forskningsregister.

Sjukdomsklassifikationen är hierarkiskt uppbyggd och består av 21 kapitel som vart och ett är indelade i avsnitt om grupper av likartade sjukdomar. Avsnitten består av kategorier enskilda sjukdomar som motsvaras av treställiga alfanumeriska koder (en bokstav och två siffror). Dessutom finns subkategorier som t ex kan avse olika typer av en viss sjukdom eller olika stadier av en sjukdom.

Arbetet med att klassificera sjukdomar och dödsorsaker är både viktigt och nödvändigt. Kodningsarbetet tar mycket tid och det krävs stor noggrannhet av läkaren för att diagnos och kod ska bli korrekt. Tyvärr har de hjälpmedel som finns att tillgå inte motsvarat ambitionsnivån från WHO. Klassifikationsböckerna upplevs vara otympliga att hantera. Flera av landets specialistföreningar har gjort egna lathundar för att förenkla användandet. Problemet är att det dagligen finns behov av att kodsätta diagnoser eller åtgärder som inte finns upptagna i den egna specialiténs lathund.

Nu finns de tre klassifikationsböckerna samlade på en enda CD! Snabbt, enkelt och fullständigt hämtar man koderna från programmet och noterar dem.

– Man skulle kanske tycka "inte ett datorprogram till", säger Ingvar Norén, distriktsläkare i Svärdsjö, men är det något program man ska ha för att underlätta sitt arbete, så är det detta! Det är enkelt och därmed synnerligen kostnadseffektivt.

Seth Olof Bergquist, infektionsläkare på Universitetssjukhuset i Malmö ser med stor förväntan fram emot att kunna använda programmet.

– Principen är genial, utbrister Seth Olof Bergquist redan efter att ha testat programmet några timmar! Kodningen är ett av de trögaste arbetsmomenten för alla läkare i landet. Samtidigt är den nödvändig som grund för planeringen av hela sjukvården. Eftersom det tar för lång tid att sitta och slå i böckerna blir inte kodningsarbetet optimalt utfört. Denna arbetsuppgift prioriteras inte av läkarna. Arbetet kan göras betydligt bättre än vi har tid att göra i dag.

– Får vi ett hjälpmedel som detta sökprogram, ICDplus, där man bara skriver in ett sökord för diagnosen och får koden föreslagen, kan jämförelsen bli i det närmaste 100%-ig och man får äntligen jämförande siffror från hela landet.