Familjeläkarverksamheten
inom Västmanlands landsting

Familjeläkarverksamheten inom Västmanlands landsting har varit i fokus på senare tid, inte minst efter socialministerns utspel i höstas.
I samband med fullmäktigemötet 1999 blev dessutom vårt familjeläkarprogram uppmärksammat och flera kollegor önskade få en redovisning av programmet.

Den politiska idén till ett familjeläkarsystem i Västmanland presenterades år 1991 inför den kommande husläkarreformen. Programmet utformades i samråd med professionen.

Systemet bygger på ett listningsförfarande där taket till en början var 3 000 individer/läkare, detta sänktes snabbt till 2 000 individer/läkare.

Fr o m 1999 har antalet listade individer per läkare sänkts med 100 och i budgetförslaget för år 2000 skall taket sänkas till 1 800 fr o m den 1 juli 2000 för att slutligen hamna på 1 500 listade individer år 2005. Den ekonomiska ersättningen baseras i huvudsak på en kapiteringsersättning relaterad till ålder. Grundersättningen har ökat något under åren, under 1999 har den varit 1 190 kr. Det föreslås en höjning av detta belopp med 12% under år 2000. Viktning av ersättningen sker tillsvidare efter ålder: 0–6 år: 2,00, 7–64 år: 0,6, 65–74 år 2,00, 75 år och uppåt 3,0. Förutom kapitation har enheterna olika prestationsersättningar, t ex besöksersättningar.

Inom familjeläkarsystemet finns kravspecifikationer för olika delar av verksamheten som familjeläkarens- och distriktssköterskans åtagande liksom för BVC, MVC, arbetsterapi och sjukgymnastik. Alla dessa delar ingår i familjeläkaråtagandet.

Det grundläggande befolkningsinriktade folkhälsoarbetet är en del av åtagandet och regleras genom särskilt fastställda verksamhetsplaner. För folkhälsoarbete utöver detta utgår särskild ersättning. Familjeläkarenheterna har upptagningsområden av varierande storlek.

Från början ansågs det bästa befolkningsunderlaget vara mellan 5 000 och 10 000 individer per enhet. Avvikelser från detta har emellertid skett. Förutom ordinarie familjeläkare finns också utrymme för AT-läkare och ST-läkare inom vårdcentralerna. Lönemedel för utbildningsläkare belastar ej enhetens budget.

Olika driftsformer finns i landstinget. För närvarande finns en fördelning på 40% privata vårdcentraler och 60% offentliga. Av de offentliga vårdcentralerna drivs två som intraprenader, dvs har större "självstyre" jämfört med övriga landstingsdrivna vårdcentraler. Samtliga enheter, oberoende av driftsform, följer samma program och har därmed i grunden samma åtagande och avtal med landstinget.

Listningsförfarandet är i princip aktivt och länsinvånarna väljer fritt sin familjeläkare inom ramen för listningstaket. Viss dispens finns emellertid för exempelvis ny familjemedlem och liknande. Med undantag av Västerås där man inte alltid väljer närmaste vårdcentral, finns det en stark geografisk anknytning till vårdcentralerna.

Inför år 2000 har det nuvarande systemet setts över och den kommande verksamheten benämns familjeläkarprogram. Detta program är i det närmaste helt färdigt och kommer att tillämpas från årsskiftet 1999/2000. De lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna kommer att träffa vårdavtal med aktuella vårdgivare.

En uppföljning och utvärdering av familjeläkarprogrammet skall ske under den närmaste två åren avseende kvalitetsarbete, BVC, MVC-verksamhet samt omvårdnadsarbete.

Landstingsstyrelsen kommer också att utreda hur samverkan inom och mellan sjukvårdshuvudmännen skall utvecklas. Det planeras ett s k allmänmedicinskt centrum, där representanter från primärvård, tjänstemän och andra intressenter skall arbeta med att utveckla former för samarbete mellan öppen och slutenvård.

Det är bl a nödvändigt att förtydliga olika definitioner och var gränsen går för familjeläkarverksamhetens ansvar kontra övrig hälso- och sjukvård.

Extra åtaganden regleras i form av avtal och extra ersättning kan utgå. Insatser i t ex läkemedelskommittéer och andra uppdrag inom landstinget kan ge särskild ersättning. Särskilda uppdrag hos kommunen, som skolläkare, företagsläkare, medicinsk rådgivare kan även ersättas separat om avtalen är utformade på detta sätt.

Verksamheten genomgår givetvis en fortlöpande förändring utifrån nya idéer kring ersättning, ändrade krav på tillgänglighet, förändrad vårdtyngd etc. Ett nytt poängsättningssystem för ersättning är planerat att påbörjas från år 2000. Detta kommer sannolikt ej att medföra några större förändringar i den totala ersättningen.

Moa Vlastós
Familjeläkare, Sala